Vi rekommenderar att ni använder webbläsaren Chrome, det kan ibland vara svårt att hitta filmerna på bio.se då ni använder Firefox!

Vid betalning av biobiljetter till Tumbascenen så kommer Byggnadsföreningen Heijmdal att stå som mottagare, vilket är helt korrekt. Glöm inte att ni behöver välja betalsätt, kort eller faktura.

Tumbascenen Bio drivs av Folkets Hus Tumba/Byggnadsföreningen Heijmdal, på uppdrag av Botkyrka kommun.

HELENE visas på Tumbascenen Bio

Fredag 26 februari klockan 14.00

Från 7 år, längd 2:02. Biljettpris 120 kr. HSB- och HGF-medlemmar 100 kr.

Endast 8 besökare per föreställning. Vid stort intresse, kan vi lägga in ytterligare föreställningar.

Året är 1915. Helene Schjerfbecks konstnärskap håller på att falla i glömska. Det är år sedan hon hade sin senaste utställning. Men så dyker en konsthandlare upp med stora planer för Helene. Och hon får kontakt med beundraren och amatörmålaren Einar Reuter. Livet får en nytändning och blir aldrig mer sig likt.

”Helene” skildrar den berömda konstnärens mest omvälvande år, i en film fylld av passion för måleri och livet självt.

LIVET EFTER DIG visas på Tumbascenen Bio

Söndag 28 februari klockan 19.00

Torsdag 4 mars klockan 14.00

Från 7 år. Längd 1:50. Biljettpris 100 kr. 20 kr rabatt för HSB-, HGF- och BOKA-medlemmar.

Filmen bygger på romanen Me Before You av Jojo Moyes

Louisa ”Lou” Clark bor i en pittoresk stad på den engelska landsbygden. Utan att veta vad hon egentligen vill i livet hoppar hon mellan olika ströjobb och hjälper till att försörja sina föräldrar. Lous vanligtvis så positiva inställning ställs på prov när hon erbjuds ett arbete som personlig assistent åt Will Traynor, en framgångsrik ung aktiemäklare som blivit rullstolsbunden i en olycka. Olyckan kom att förändra Wills liv på ett ögonblick. Han som en gång var en aktiv äventyrare har förvandlats till en cyniker som gett upp allt – ända till Lou bestämmer sig för att visa honom att livet är värt att leva. Tillsammans upplever de en omvälvande tid och upptäcker att deras liv – och hjärtan – förändras på ett sätt de aldrig kunnat föreställa sig.

I rollerna:
Emilia Clarke (Game of Thrones) och Sam Claflin (Hunger Games) samt Charles Dance, Jenna Coleman, Matthew Lewis, Vanessa Kirby, Stephen Peacocke, Brendan Coyle och Janet McTeer.

Tumbascenen Sportlovsbio visar

NELLY RAPP- MONSTERAGENT

Måndag 1 mars klockan 11.00

Tisdag 2 mars klockan 11.00

Eventuellt kan extra visningar tillkomma. Klicka på valfritt datum ovan för biljettköp.

Från 7 år, längd 1:33. Svenskt tal. Biljettpris 90 kr, barn upp till 15 år 70 kr.

Nelly och hennes hund London ska tillbringa höstlovet hos sin morbror Hannibal. Men det visar sig att Hannibal inte lever det lugna liv som hon trott – han är en monsteragent! Nelly är snart omgiven av vampyrer, spöken, varulvar och Frankensteinare och dras in i ett gastkramande äventyr där allt hon tidigare trott på sätts på prov.

RAYA OCH DEN SISTA DRAKEN visas på Tumbascenen Sportlovsbio

Söndag 7 mars klockan 14.30 (biljettlänk kommer inom kort)

Söndag 7 mars klockan 16.45 (biljettlänk kommer inom kort)

Eventuellt kan ytterligare visningstider läggas till.

Från 7 år, längd 1:45. Svenskt tal. Biljettpris 100 kr, barn upp till 15 år 80 kr.

För länge sedan i fantasivärlden Kumandra, levde människor och drakar tillsammans i harmoni. Men när onda monster, kända som Druuner, hotade landet offrade drakarna sig för att rädda mänskligheten. Nu 500 år senare har monstren återvänt och det är upp till en ensam krigare, Raya, att leta reda på den sista draken för att kunna stoppa Druunerna för alltid. Men hon får snart lära sig att det behövs mer än drakmagi för att rädda världen – man behöver kunna lita på varandra också.

FALLING visas på Tumbascenen Bio

Söndag 7 mars klockan 19.00

Tisdag 9 mars klockan 14.00

Onsdag 10 mars klockan 14.00

Onsdag 10 mars klockan 19.00

Torsdag 11 mars klockan 14.00

Från 11 år. Längd 1:52. Biljettpris 120 kr. 20 kr rabatt för HSB-, HGF- och BOKA-medlemmar.

När filmstjärnan Viggo Mortensen begår sin regi- och manusdebut är det med ett tungsint drama om en sårig far och son-relation. Det börjar i nutid där Mortensen spelar John, en medelålders man vars pappa har drabbats av demens och därför temporärt flyttar in hos sonen och hans man.

Den hårde, evige birollsaktören Lance Henriksen har vi inte sett på ett tag, så återseendet är glatt – även om han spelar ett veritabelt as.

Och han gör det onekligen med emfas, pendlar med imponerande inlevelse mellan hjälplös gamling och en furiös partypooper som sprayar mental napalm över varje familjehögtid.

Ja, pappa Willis tar onekligen stor plats, psykiskt och fysiskt. Han har ett svartblommigt språk som får Kapten Haddock att framstå som ett dygdemönster: ”Din mor var en hora och bögavlare!”.

Han släpper väder och vädrar samtidigt sina fördomar om kvinnor och bögar; förolämpar värden och världen.

Den förmildrande omständigheten, att demensen angriper frontalloben och på sätt den sjukes personlighet, är inte applicerbar här. Willis var nämligen ett as redan under Johns uppväxt. Och det är dit vi transporteras då och då, där den yngre versionen av pappan (stiligt och stramt spelad av Sverrir Gudnason) är en hustyrann av gammalt mått, en man som är utelåst från sin egna känslor.  

Det är svårt rörande att se hur lille John försöker leva upp till pappans machoideal, och det är precis lika sorgligt att se hur den nu grånade John öser kärleksfull omsorg över Willis, och på så sätt nästan utplånar sig själv.

Fint, kan man tycka, men det gör också att rollfiguren John nästan helt tappar sina konturer. Regissören och producenten Viggo har sannerligen inte givit skådespelaren Viggo en publikfriande roll. Hur kan John vara så tålmodig? Var och när fylldes denna pappa-son-relation med så mycket kärlek som kan förklara Johns Moder Theresa-lika uppförande?

Frågan är retorisk. Vi får ta manusets ord på saken, men det sätter ändå käppar i hjulet för illusionen, och när urladdningen väl kommer är den lite för tam för att väga upp all ågren som sipprat från duken på vägen dit.

Nå, med detta sagt är det en modig debut, uppfriskande knölig och osentimental, med välfunna och ibland smått poetiska bildval. Framförallt så pass välspelad att dramat ändå sätter sina spår, lever vidare ett tag efter det att eftertexterna rullat och jag några dagar senare styr kosan mot födelsedagskalaset i föräldrahemmet.